"Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva...

...uti hundrade år!"

Hipp hipp hurra för en av bloggens mest trogna läsare - faster Bissan fyller 60 år idag! Stort grattis, hoppas du har haft en fantastisk dag med mycket firande i Spanien!

Kungligt kusinbesök

Idag satt jag i frukttrappan och snackade med kusin Magnus som styrt hit från Frösunda. Det var verkligen på tiden att lunchen vi pratat om i fem år blev av. Helt plötsligt går två kostymklädda män förbi. Den ena kände jag igen, det var vår koncernchef. Den andra herren var också välbekant. "Var inte det där...?" frågade Magnus. "Jo visst var det...." svarade jag. Det var en blivande kunglighet som tydligen skulle äta lunch i vår gästmatsal. Jo, så kan det vara en vanlig måndag.

Missförstånd

Micke: "Du, vad heter den där sista Wallanderfilmen?"

Jag: "Det vet jag inte"

Micke: "Det måste du väl komma ihåg?"

Jag: "Jag har ingen aning, de har ju gjort typ 100 stycken"

Micke "Nej just det, jag menar Stieg Larsson"

Till middag idag åt vi hemmagjord pizza. Jag hade köpt ett färdigt pizzakit från Sara Lee som faktiskt är riktigt bra (please forgive me profeten). Degen ligger i en vakumförpackning som man bara lindar upp och sedan rullar man ut degen. Till det så finns det även färdiggjord tomatsås, så lägger man bara på det man vill ha och så in i ugnen. Micke läste inte instruktionerna. Först gjorde han egen tomatsås (blev i för sig mycket godare). Sedan använde han en konservöppnare för att ta sig in i vakumförpackningen, tog ut degen, knådade och kavlade ut den för hand. "Det här går ju inte alls särskilt fort" ropade han från köket.

Skansen är bäst!

Not: Grisen på bilden ovan är av hårdplast

Läsare med skarpa ögon kan konstatera att den sparsamma grisen kalasade på "Spara pengar"äpplen

Idag cyklade vi till Skansen i det fina vädret och mötte upp Buurmans. "Cykel roligt!" tjoade Folke bak på pakethållaren. Av en slump så träffade vi även på Millan, Kalle, Tora och Signe. Alla vägar bär till apberget så här års! Lill-Skansen hade inte öppnat för säsongen, men vad gjorde det? Folke fick se hönor, tuppar, ankor, björnar, gäss, kor, hästar, apor och kaniner. Och mamma fick se små lamm och klia en bagge i skägget. Dessutom blev det medhavd matsäck bland fäbodarna och så fick vi se en sugga som kärnade ur avokado med en imponerade teknik.

Det bästa av allt var ändå att få åka bilbanetåget (tyckte Folke, själv blev jag lätt illamående). Folke styrde bilen i full koncentration med tungan hängande utanför så han blev alldeles röd på hakan. När vi skulle åka hem var det inte lika glada miner. Folke hade sett heliumballongerna och ville promt ha en sån. "Nej det får du inte Folke, det får bli en annan dag" sa jag. "Annan dag, annan dag" försökte Folke hävda att det var, men den gubben gick inte. Annars är jag rätt svag för just heliumballonger. Jag köpte min första (föreställande Babar) när jag var 19 år gammal i Dijon. Den satt flera veckor i taket på mitt studentrum. Så det lär nog bli en ballong till Folke så småningom.

Bästisar

Nu har vi hängt lite på gården i eftermiddagssolen. Milton fick följa med in en stund. När hans pappa kom och hämtade honom började Folke gråta. "Milton ska komma tillbaka" sa Folke.

(Jag noterade att Folke inte blev sig särskilt lik på bilderna, det liknar faktiskt ett reklamsmajl. Undra vem han ärvt det ifrån?)

Godisfestival

Mina kollegor hade lagt en utklippt annons på mitt skrivbord igår: "Lakritsfestivalen 2010". En 600 kvm stor utställning, enbart 10 minuter promenadväg från hemmet. Det låter för bra för att jag ska kunna motstå, så jag och Folke ska ta oss en tur dit i eftermiddag.

Annars har vi ägnat förmiddagen åt trädgårdsdag i föreningen. Det har krattats, klippts buskar och tvättats fönster. Bilderna ovan är från Teneriffa, på den nedersta ser ni hur Folke håller "den lilla bollen på pinnen". Ute på gården idag kom Solveig, som verkar vara hela bostadsrättsföreningens proviantör. Hon gillar framförallt Hellmans grabbar och försåg dem nu med godispåsar. (Deras föräldrar verkar inte alltid vara lika glada över att hon kommer i tid och otid med snask). Milton fick klubbor och delade snällt med sig till Folke. Nu funkade inte "spara bollen på pinnen" längre, utan Folke sa direkt: "Öppna klubba, öppna klubba". Sen satt han nöjd i solen på en stol och slickade på klubban. Hans lite mindre nöjda mamma satt brevid och tänkte på tandtroll.

Long time...

Det är dåligt med uppdateringar här på bloggen. Ber om ursäkt för det, men jag har hört att partiklar av askmolnet kan fastna i fläkten på datorn...

Sedan vi hördes sist så har vi haft städning på dagis. Det var jag som fick representera familjen N den här gången. Jag var även tvungen att vara städkoordinator eftersom jag är klassförälder för röda gruppen. Trots att innerstan på ytan kan vara ganska homogen så är det ändå en ganska brokig blandning föräldrar som dyker upp. Som tur var så är klasspappan i blåa gruppen mer rutinerad och kör med en auktoritär look i militärkläder. Så städningen gick smidigt och fort. Om jag för övrigt kände mig lite halvschasig när jag kommer och hämtar Folke på eftermiddagarna (oftast iklädd gympaskor, cykelhjälm och regnbrallor) så är det inget mot nu. För nu har en av Sveriges främsta stylister börjat skola in sin dotter på Rönnen. Hon hade Chanelgummistövlar på sig på städdagen kan jag tillägga.

Folke senaste intresse är hönor efter att vi berättat att hönor lägger ägg. Nu vill han titta på hönor och tuppar på Youtube stup i ett. "Roligt" säger Folke. Djur i allmänhet är på Folkes innelista.

Trevlig helg på er!

Utvecklingssamtal

I torsdag var jag på Rönnen och hade utvecklingssamtal för Folke. Det var väldigt roligt, framförallt för att Folke numera stormtrivs på Rönnen. Vi hade fått svara på några frågor hemma som vi hade med oss. Linda sa "Ja, och så brukar vi även ställa lite frågor till barnen innan samtalen. Normalt sett så brukar vi vänta till de blir lite äldre, men Folke ville absolut bli intervjuad eftersom Julius blev det". Julius är Folkes nya idol. Folke hade med full inlevelse svarat på ett femtontal frågor och Linda hade antecknat allt. Det gick inte riktigt att begripa allt. Å andra sidan vet jag faktiskt inte själv vad jag hade svarat på:

"Vad gör din mamma på jobbet?"

Folke svarade:

"Ellu locka. Naae. Jobbet"

Tja, det kanske är det jag håller på med.

Folke sjunger "Lille katt"

Bortmotad

I morse när vi åt frukost fick Folke klämma ut honung i sin yoghurt. Det var väldigt spännande. När jag skulle ta flaskan satte han upp handen och sa "backa, backa - ut u' huset". Förmodligen en fras som används flitigt av de större barnen på lekhuset på Rönnens gård.

Redan i taxin på väg hem från Arlanda så började Folke fråga efter Milton, vår granne som också precis har fyllt 2 år. Folke blev mäkta besviken när det visade sig att Milton var på påsklov och har hängt utanför Hellmans dörr med sorgsen min och ville gå in och leka: "Mill-tonn in, Mill-tonn in" Det är mycket annat som lockar där inne. Milton har två äldre bröder som busar och sedan har de ett stort rum fyllt med spännande leksaker. Dessutom är gossarnas pappa musiklärare så det finns mängder av instrument att spela på. Men i torsdags när vi ställde in vagnen så hördes en röst från vår våning "Folke! Folke!" "Mill-tonn hemma" sa Folke och tittade på mig med lyckliga ögon.

Abstinens?

Dagen efter man kommit hem från semester så känner man sig lite låg. Idag har vi tagit "Soja" till stationen, det var ett tråkigt avsked och Folke har redan frågat efter henne ett par gånger. Och så har vi tagit oss an tvättberget. Hela kroppen känns lite lustig, det är liksom något som saknas. Kan det vara så att kroppen ställt in sig på ett glas vin eller två?

I handen håller Folke "den lilla bollen på pinnen"

Gocke och Soja badar

En dag var vi på utflykt. "Nemas problemas to bring a 2 year old" utlovade informationsdisken. Efter 1 timme med ryggsäck och en 15 kg tung Folke på ryggen i ett kuperat naturreservat så började Micke svettas. Turen avslutades med en "Experience tunnel" där man i 2oo decibel fick uppleva en jordbävning och vulkanutbrott. Där gjorde jag själv avgörandet att det kanske inte lämpade sig för en "2 year old" så jag och Folke väntade utanför.

På den spanska miniklubben blev Folke ansiktsmålad och fick rita

Det bästa med semester är att man får äta så kallade "pips"

(Ett annat av Folkes nyare intressen är att "pippa", vilket är klippa och inget annat)

Dags att åka hem

Nu är det nog bäst att vi åker hem innan det blir för mycket av det goda. Från att ha ätit frukt, yoghurt och spansk skinka till frukost så kan vi så här mot slutet av semestern inte motstå alla godsaker på frukostbuffén. Jag har hittat jättegoda croissanter. Sonja och Micke har fastnat för friterade "churros".

På sin sida

Folke vaknade i morse och sa:

"Mamma göra välling, pappa är trött". Har han mutat ungen eller?

Blekaste fejsen

Idag frågade en spanjorska mig: "So you arrived today?" Uppenbarligen tyckte hon att jag såg för blek ut för att ha varit här sen i söndags. Jag är nämligen näst blekast på resorten. Folke är blekast. Spanjorerna är redan bruna när de kommer hit. Engelsmännen bränner sönder sig efter två timmar. Jag har lite svårt att förstå hur man fullkomligt kan steka sig och ändå ligga ute vid poolen hela dagen efter. Vid middagsbuffén ser man knallröda 6-åringar som äter pannkakor med plågade miner. Det är ingen risk att Folke bränner sig, jag tar det säkra före det osäkra. Micke suckar när jag smörjer (ekologiska krämer utan parabener) och tar fram hattar, dräkter och solen undviks mellan 12-15. I de här avseendena är jag oresonligt riskavert.

"En, en och en"

Folke hoppar och simmar i poolen.

Glad påsk!

Vi firar med pottbesök och salta dopp. Folkes tröga mage började bli allt för påfrestande men det löste sig med hjälp av den "lilla bollen på pinnen" och ett barnlavemang. Folke var ganska nöjd att ligga på en handduk i badrummet med klubban i munnen och efter "cinco minutos" så fick han bråttom till pottan. Nu är han sitt vanliga glada jag igen och säger "hola!" till alla vi möter.