Det är lite segt med uppdateringar nuförtiden. Får väl skylla på den nya eran - har fallit för Instagram och bedrar alltså bloggen en hel del.
Men här kommer senaste nytt från Karlbergsvägen:
Folke har lämnat perioden av "spjingkläder" bakom sig och har senaste veckan gått klädd i Viggo och Kalles gamla skjortor och väst. Jättefin tycker vi, Folke tycker han är lik "Michael Jackson" som nu har hans nya idol. Vi är ytterst tacksamma att Sean Banan är ute i kylan. Majlis humör verkar ha lugnat ner sig en smula, förutom att hon sover lite knackigt, så är det bara 12 kilo ren glädje. Klädd i "josa" om hon får välja själv.
I torsdags var jag ute i Furudrömmen och mötte upp Robin från Bettna som förhoppningsvis ska hjälpa oss att renovera badrummet. Jag säger då det, hantverkare utanför Stockholm är av ett annat släkte. Han kom (i tid) med släpkärra och hade hämtat upp en diskbänk hos Johan och Johanna (nu blir det utekök!) Hade uppskattningsvis tagit mig och Micke ett halvår att få dit den med tanke på att vi varken har släp eller dragkrok. Bra start alltså. Nu kommer den lilla bastun försvinna, till förmån för större ytor och tvättmaskin.
"Hur mycket trä ska ni ha kvar?" frågade Robin. Det var uppenbart att furutrenden inte kommit till Bettna ännu.
"Allt" sa jag. Han drog även ett skämt om den orangea kranen som Johan och Johanna satt in i sitt nyrenoverade badrum.
"Just det, vi vill ha en likadan" sa jag.
I fredags blev det trevlig middag för min del med gamla tjejgänget på Griffins Steakhouse och sedan lite bubbel på Vinbaren. Enda smolket i bägaren var när vi skulle skåla och humöret var på topp, så utbrast Carro plötsligt
"Snart fyller vi 40"
Har ju som nyårslöfte att gå mer på krogen, och det går bra nu ska jag säga. För utöver fredagens runda så blev det middag på Djuret med Wennerström och Karin efter en finstämd konsert med Ane Brun i Berwaldhallen. Och så tog vi kaffe och avec på Tweed. Wennerström och jag gjorde ett tappert försök att äta upp 800 gram korv gjord på lägg och högrev, men trots den toppade laguppställningen så fick vi kasta in handduken. Då erbjöds vi att ta hem den i matlåda, ett mycket bra initiativ. Majlis var eld och lågor att få åka till Ilse och "hova", Folke var mindre begeistrad.
"Det kan ju vara bra att träna att sova borta, sedan kanske du vill sova hos någon annan kompis" försökte jag
"Jo, men jag tycker inte att jag känner Iris mamma och pappa så bra" försökte Folke. Men enligt rapporten så har de haft det väldigt roligt och båda de Norlanderska barnen hade somnat.