Ha-begär

De må vara konkurrenter och ha obegripliga lakritstroll i reklamen. Men jag ska bara ha. Stig Lindberg-design för 59.90* - det är billigt det. 

*För medlemmar så kostar muggarna ofattbara 39.90, men då lägger jag hellre till en tjuga och står utanför kooperationen. 

UPDATE: Som den porslinsfetischist jag är så kunde jag inte vänta utan rusade iväg till Coop Nära Tomtebogatan bara för att mötas av: 

"Nää, de är slut" 

"Va? När kom de in då?" 

"Nää, de är slut på lagret så vi fick ingenting". 

Oj, det kampanjupplägget måste de vara nöjda med! Släng ut ett par miljoner på TV-reklam och utskick och så får de inte ens ut grejerna till butikerna. Om ni vill ha hjälp att räkna till nästa gång så ring. Skit också. 

Hagaparken

Raffe & Iris

Signe med råttsvansar

Elin

Hugo, Jonathan och Simon

Trots stans värsta förkylning (som inte blev bättre av vinpimplande och sen nattpromenad) så begav vi oss till Hagaparken. Där träffade vi bland annat Signe, nu med råttsvansar men med ett ganska svalt intresse för Folke. 

Hemflyttad

Nu har vi fått tillbaka Folke. Och Elin och Ralph har fått croissanter, omelett och fattiga riddare. Buurmans var trötta, Folke hade vaknat och varit lite vilsen på morgonkvisten. Det blev tidig uppgång med andra ord. Men som kompensation så visade Folke sin uppskattning genom att äta två portioner av Elins hemlagade laxburgare. Elin trodde hon hamnat i himmelriket när det bara var att skyffla in lass efter lass i Folkes okräsna gap. Ni kan läsa mer om vistelsen och se fler bilder här.

My kind of väder

Nu kommer min favorittid på året, jag fullkomligt älskar det här - friskt och hög luft och lagom varmt i solen.  Sommaren har man för höga förväntningar på, vintern är för grå nu när det inte blir någon snö och våren full av pollen. Men det här, det är min cup of tea! 

Var är Folke?

Alltså, jag börjar tro att Elin och Ralph har kidnappat Folke. Vi lämnade av honom i Sjöstaden vid lunchtid igår eftersom vi skulle på bröllop på Värmdö. Kvällen skulle avslutas med middag inne i stan och då enades vi om att Folke skulle få sova hos Buurmans och att de skulle lämna tillbaka honom i utbyte mot en brunch innehållande croissanter och french toast nu på förmiddagen. 

Men nu är klockan snart 10.30 och vi har inte sett röken av Folke. Igår fick vi dock rapporter via mms hur Folke blixtsnabbt anpassat sig till Buurmans kontinentala ät- och sovschema. På sista mms:et så hade Folke vattenkammat hår och meddelandet löd: "Folke N har tuffsiga lockar i nacken och nariga lår. Folke B har vattenkammad frisyr och doftar lavendel efter kvällsbadet". Jag hoppas håret har burrat till sig tills han kommer hem!

One small step for human...

Idag har jag gjort två saker som jag känner mig väldigt nöjd med:

Eftersom Micke var tvungen att åka på styrelsemöte i Danmark så fick jag lämna Folke på Rönnen. Idag var första dagen som barnet skulle lämnas, ute på gården. Den snälla fröken sa först "Du får göra precis som du vill, du kan sitta här ute en stund och titta och sedan gå när vi går in". Det ville jag ju, för jag är ju sjukt nyfiken hur det går för Folke och de andra barnen. Jag fullkomligt suger ur all dagisdata från Micke om kvällarna. Så jag fick ett sittunderlag och satt där på en bänk med mitt paraply. Efter 2 minuter kom Folke fram och ville leka med paraplyet. Då insåg jag att jag störde. "Det kanske är bättre att jag kommer och tittar en annan dag, när inskolningen är över". Fröken höll med. Så då sa jag - och håll i er nu: 

 

"Hej då Folke. Nu går mamma och kommer tillbaka om en stund" 

Och så gick jag! Jag bara gjorde det! Och det gick bra - Folke varken skrek eller slet sitt hår utan fortsatte att leka helt lugnt. Så jag fick sätta mig på Gateau och fördriva tiden med Elin tills klockan blev 10. När jag kom och hämtade Folke så började han gråta. Han ville tydligen inte gå hem. Folke ger med andra ord Rönnen tummen upp, så här långt i alla fall. 

Efter dagis så fick Folke åka till moster Elin eftersom jag skulle jobba med kommande års affärsplan. Via mms fick jag rapporterat att hos Buurmans bjöds det på korvgryta och bus med Iris i hennes nyinredda myshörna. När Folke och jag skulle bege oss hemåt från Sjöstaden så gjorde jag dagens andra bedrift: Jag åkte rulltrappa med Folke och Folkes vagn. Jo, ni läste rätt och två gånger till och med. Jag bara gjorde det!*  Och det gick bra - jag varken halkade på bananskal eller svimmade. Utan nu ligger Folke tryggt i sin säng och sover och drömmer förmodligen om Rönnen...

*Om sanningen ska fram så blev det mer eller mindre ett tvång eftersom hissen upp från tvärbanan vid Gullmarsplan vara trasig.

Dagisdags

Så här glad var Folke på sin första dagisdag. Det gick väldigt bra på hans första dag på Rönnen. Folke fick börja med att leka ute på gården med de andra barnen och sedan fick han sätta på sig sina obligatoriska inneskor med gummisula och följa med in. Där blev det handtvättning, fruktstund och mer lek innan det var slut på inskolningen för första dagen. Allt hade gått väldigt kontrollerat till enligt rapport från Micke. Folke hade lite svårt att infinna sig i tvagningsledet men hade roffat åt sig av äppelbitarna som bjöds. Väl godkänt i första lektionen om "Djungelns lag" med andra ord. 

Kärt återseende

Nu är vi så stora att vi leker själva!

och vi vill helst inte att ni ska vara med...

så ni kan gå nu...

Ibland har man tur. På morgonkvisten fick Folke träffa farbror Mikael (som fått en tillfällig fristad i Folkes rum) som visade hur man spelar trummor. Det var väldigt kul. Sedan kom Elin, Ralph och kusin Iris som varit på semester i över en månad. Folke blev först lite chockad över att Iris nästan småsprang runt om någon höll henne i handen men sedan var han med på noterna. Folke och Iris lekte helt själva och satt och kuttrade som två små duvor. Tanken var att Micke och jag skulle vara barnvakt i ett par timmar men de höll sig fullt upptagna så det var snarare mindre jobb med två. 

Helgens tråkiga nyhet: Micke gjorde illa armen i vattenskidåkningen under gårdagens svensexa. Han är dock noga med att poängtera att han faktiskt kom upp på skidorna. Men sen föll han.

Helgens glada nyhet: Bakery & Spice har lördagsöppet igen!

Mitt liv som hund

Födelsedagsbarnet äter tårta

Easter försöker gömma sig bakom husse och matte

Lägg märke till hur Alex matchar princesstårtan

Marie och fina Amalia 

Medan Micke svensexar så har jag och Folke fått gå på kalas och äntligen se Kim och Alex nybyggda hus i Vallentuna. Efter att ha kört hela kommunen runt så hittade jag och Marie, med två sura barn i baksätet, äntligen dit. Vi skyller på hitta.se som verkligen inte rekommenderade den närmsta vägen. 

Väl där kunde vi konstatera att huset är helt fantastiskt! Folke tycker för övrigt att Verdouws hem är paradiset på jorden - barn att "leka" med, ett hav av coola leksaker, morotskaka med grädde och EN SVART LABRADOR att trakassera. Folke bokstavligen hängde stackars Easter i svansen hela eftermiddagen, drack ur hans vattenskål och försökte snaska i sig hundkrakens Pedigree Pal. Tack för en jättetrevlig dag, vi ses snart igen! Voff!

Lägg ner Emma!

Varför kan ingen säga som det är till Emma Gren? "Du är för dålig och hoppar 10 cm för kort". Så, nu har jag sagt det. Jo, hon är otroligt söt, har en känd tränare/pojkvän och får massor med massmedial uppmärksamhet men det hjälper liksom inte. Nu har jag tröttnat på att lyssna på Yannicks analyser hur fantastiskt mycket potential Emma har. Det blir inget. Lämna plats i rutan för någon mer talangfull tack. 

Over and out. 

UPDATE: Min far påtalar att det heter "hoppa för lågt" när man talar om höjdhopp, vilket jag medger. Allt annat i innehållet står jag fast vid. Ingen pudel här inte. 

Story teller

Folke säger inte så många svenska ord än. Men man kan ganska tydligt urskilja "mamma", "pappa", "tack-tack", "hej", "klocka" och "hoppa". Däremot så bubblar han väldigt mycket på sitt eget språk. Dessutom så använder han sina egna metoder för att förklara för oss vad han vill. När han vill titta på fåret Shaun på datorn så klappar han sig på huvudet två gånger. Det gör nämligen fåret Shaun i introt. Och när han vill berätta för mig att det har åskat så pekar han på himlen och säger "poooooooow". Vill han gå ut så hämtar han sina skor. Klart man fattar vinken.

Påstridig försäljare

Angus 5 år ringde nyss på dörren. Han meddelade att han satt utanför porten och sålde kakor och han tyckte att vi skulle köpa. När jag kom ut så visade sig att jag även fick betala för en som Micke tagit på väg ut på sin löptur. "Vad får jag betala för två stycken"? frågade jag. "En tia och en femma" sa Angus. Pretty steep för småkakor om du frågar mig. Men vad ska man säga? Ungen har väl gjort en ordentlig konkurrensundersökning och konstaterat att hans priser i alla fall ligger under Xoco's. 

Cykelmannen

Kan någon svara på varför vi inte införskaffat cyklar förrän nu? Vi har bott i innerstan i sex år och inte fattat hur smidigt det är. Och miljövänligt. I eftermiddag blir det en tur till ICA Maxi Lindhagen - jo minsann - nu finns det en Maxibutik innanför tullarna - uppskattningsvis 8 minuters cykelväg från oss. Där försvann ytterligare en anledning att flytta till spenaten.

Årets köp

Det är visserligen bara augusti. Men jag känner liksom på mig att det här blir årets bästa köp - en Ergorapido står nu i vårt kök, alltid redo! 

Nu: Nyköping!

Sommarfilm 2009

Sommaren i city

I väntan på en sommarstuga så tillbringar vi helgen i city. Ganska skönt faktiskt med tanke på att det är väldigt lugnt och folktomt. Igår gick vi till Bondens marknad i Tessinparken. Folke provade även plaskdammen där (efter att hans mor noggrant upplyst sig om plaskdammarna i Stockholms Stads skick och underhåll). Det var en riktig höjdare tyckte Folke, så idag så gick vi till en dito i Tegnérlunden. Efter det blev det lite picnic och sedan var det siestadags. 

I just can't get enough...

En gammal bild på en ack så söt och sovade Folke

Varje kväll så får jag lust att äta upp Folke, så söt och god är han. Framförallt när han gått och lagt sig, då vill man bara krypa ner och snusa på hans vetebrödsdeg-mjuka kropp. Vilket privilegium det är att få gosa med en liten mjuk människa! Det är nästan lite sorgligt att han inte sover i vår säng längre. Om man har tur så stannar han och myser i ungefär 15 sekunder på morgonen innan han ger sig iväg för att se om vi har glömt något spännande på matbordet eller om han kan plocka ur tvätten från tvättmaskinen.

Han har blivit en liten lurgubbe också. Vid middagen åt han hallon som han så generöst bjöd mig på, men precis när han skulle stoppa in ett i min mun så stoppade han in det i sin egen och åt upp det. Och skrattade jättehögt. Det trickset körde han 15 gånger tills alla hallonen var uppätna. Sen hjälpte han att tvätta och torka min mun, trots att det var han som hade hallonfläckar i hela ansiktet. 

Så nu passar det..

...för solen att krypa fram. Jo, jo. Lys på bara medan jag sitter bakom skrivbordet. Nej jag är inte bitter, grattis till er som prickat in högtrycken!

Folke och Micke hör till den lyckliga skaran som fortfarande sommarlov, fast nu börjar det bli påtagligt att Folke också har något stort att vänta. Den 24 augusti börjar han nämligen på avdelningen Rönnen. "Det ska bli kul att han får börja på dagis" tänkte jag, "det kommer han gilla". Det var innan jag läste informationsbladet för inskolningen. Då började jag nästan gråta för plötsligt så kändes det som Folke ska flytta hemifrån. I packlistan ingick extrakläder, tygpåse att förvara regnkläder och stövlar i, kudde och filt, innetofflor, två kort på sig själv, ett fotoalbum på familj och vänner och en servettring. Det fattas bara ett IKEA startkit och sen får man väl aldrig se röken av gossebarnet mer. 

Om Folke önskar så kan vi även skicka med en krukväxt som han kan pyssla med på dagarna. Det skulle han nog gärna vilja ha men jag tror vi skippar det till och börja med eftersom hans definition av blomskötsel innebär att pilla sönder bladen. 

Men snart är det dags alltså. Det känns hur märkligt som helst. I instruktionen stod även: "Även för Rönnen-barnen är det viktigt att göra lämningen kort. Säg hej-då en gång!" Kära nån, tur att det är Micke som ska lämna.