Bye bye blöja?

I morse kissade Folke på toaletten för första gången. Jo då, vår son ligger verkligen i framkant. Nu var det kanske inte riktigt med flit, när Micke tog av blöjan på skötbordet så kissade han en lång stråle rakt ner i toaletten. Locket var som tur var uppfällt. Inte illa va? Annars har Folke har haft en riktigt soft dag. Vi åt lunch med Marie i Brunogallerian, Folke sov i stort sett hela tiden medan vi var borta. Jag hittade jättecoola baby-karatebyxor och en liten tank-top på American Apparel som jag bara var tvungen att köpa. Ibland bara måste man. Så det så.

Update

Den här helgen har varit extremt lugn och skön. Lite segt igår morse men efter ett antal tupplurar så börjar det ordna upp sig. Vi har inte gjort många knop, hemmet har förfallit men det får väl vi ta tag i när nya veckan börjar, det är ju ändå semester snart. En maskin tvätt har vi i alla fall fått igång.

Igår var vi hemma hos Ullis och Magnus på Lilla Essingen på middag, väldigt trevligt. Vi promenerade hem vi 1-tiden och förfärades över alla fulla ungdomar på stan. Så ska inte Folke få göra, han får stanna hemma med sin mamma, pappa och älgen. Så det så. Idag har vi kört ut till Dalarö och strossat runt. Folke sov hela vägen dit och sussade skönt i vagnen under hela tiden vi var där så han missade skärgårdsidyllen. Tanken var att vi skulle ta lite fina bilder på Folke men han syntes knappt under sin snuttefilt så ni får hålla till godo med en gammal men opublicerad bild. Inom en vecka ska vi få vår nya dator och då lovar jag att det blir bättre på bildfronten.

Nya konster

Folke har nya påhitt varje dag nu. På senare tid så har fingrarna blivit favoriter och istället för att stoppa in hela handen i munnen så är det nu en varieté av fingrar som åker in. Dessutom har han börjat intressera sig för att pilla i våra ansikten och klappa och nypa på våra armar. Han studerar även våra kläder nogsamt, men än så länge kommer inga kommentarer à la Tora om att vi borde byta om det inte matchar. Skönt, för man är ganska glad att slippa klagomål om hur man ser ut här hemma innan man kommit i ordning. Jag är även tacksam att ingen hör hur jag sjunger eller ser hur jag apar mig. På mornarna kör jag apsången från Djungelboken när Folke ligger på skötbordet, inklusive dans. Folke tjuter av skratt så jag ger ju bara publiken vad den vill ha. En annan ny favoritsysselsättning är att ligga på golvet i badrummet på sin skötbädd när jag duschar. Jag betvivlar att det är något som håller i sig men så länge någon skrattar när jag tvättar håret så bjuder jag på det.

Lite bakis

Idag är mamman lite bakis och trött. Och nu ska ni inte tro att jag varit ute på en riktig fyllekväll. Knappt två glas vin blev det men det räcker tydligen för att amningskroppen ska få nog. Men det var det värt! Det var sommargalej och avslutning av stegtävlingen på jobbet. Tyvärr vann inte vår avdelning, trots att jag och Folke gjorde en hedersvärd insats under Anders semester. Förlusten gjorde inte så mycket, det var väldigt trevligt ändå. Efter en väldigt god middag på brasserie Godot så begav vi oss vidare till Stureplan för ett glas till. Carina konstaterade att hon var äldst av tjejerna och jag är ju inte särskilt mycket yngre än hon. Näst äldst alltså. Var tusan tog tiden vägen? Det känns som det var igår när jag var nyutexaminerad, hade superkoll och fick guida runt gubbarna på Meny på stan. Nu var det i för sig ganska skönt att traska efter någon rutinerad ungdom, med en bröstpump i väskan, och konstatera "vad hög musik de spelar". Det var väldigt kul att få träffa kollegorna och jag fick akut längtan tillbaka. Men tiden går fort, och det känns kul att verkligen se fram emot att få jobba med alla duktiga och coola personer igen.

Framåt midnatt fick jag ta en taxi hem för att inte göra en löpsedel à la Charlotte Perelli "Hennes bröst växte i direktsändning". Folke hade skött sig exemplariskt och nyligen ätit när jag kom hem, men tog lite nattvickning till min stora lättnad. Tur att man har en son som är gourmand!

Labbapa

Ja, ja det är lite dåligt med uppdateringar på den här bloggen men min jobbdator har fått frispel så det tar låååång tid att göra inlägg. Men snart är Mac:en är tillbaka hoppas vi.

Igår var Folke med i ett vetenskapligt expriment på BVC. Karolinska institutet ville filma ett urval av bebisar i 10 minuter för att studera hur de använder sina händer. Folke var jättetrött så jag tror varken det blir en Oscar eller att vi bidrog särskilt mycket till vetenskapen. Men de blev nöjda med hans insats. Efter BVC besöket körde vi till Stortorp med moster Elin för att hämta barnkläder och leksaker från kusinerna i Nyköping. Folkes älg har numera fått konkurrens av en röd mjukiselefant som kusin Kalle så generöst har donerat. Efteråt så åkte vi till Farsta centrum och åt lunch med Millan, Signe, Carro och Hugo, 6 veckor. Hugo är så söt och så pytteliten! Så liten har Folke aldrig varit, eller glömmer man så fort? Tydligen. För övrigt har jag glömt bort hur det var att vara gravid, jag har då aldrig sett ut som Elin gör nu. Elin försäkrar mig om att min mage till och med var större än hennes men det kan jag absolut inte komma ihåg. Man glömmer helt enkelt.

Bilder från Nyköping

Sommardrink
Micke, Gocke och Kalle
Det tog ett tag innan Folke trivdes i flytvästen
Kapten Hellström

Nytt hår

Före
Efter

Folke har fått sin första hårklippning, vi har trimmat ner hans hockeyfrilla lite. Det är svårt att se fel på sitt eget barn men Elin upplyste oss att nackhåret såg lite väl långt ut med tanke på att Folke skavt av det mesta bak på huvudet. Det var inte så lätt att få det rakt, jag fick samla ihop håret till en smal tofs och klippte av. Då slog det mig att Folke sett ut som en kriminell MC-ledare - ni vet en sån med flint men som ändå behållt hästsvansen. Nu åkte fem centimeter av så nu ser han ut som en snäll 3 månaders baby!

Apropå hår så fick Micke en kul fråga på midsommarafton av Alex 7 år:
Alex: "Micke, varför har du så kort hår?"
Micke: "Nää, det är väl inte så kort, det är ju ungefär samma längd som du har."
Alex: "Nej, jag menar, det slutar så högt upp på huvudet, mitt går ända ner i pannan!"
Jenny: [skratt]

3-månaders raset

I böcker, tidningar och på BVC pratas det mycket om den magiska tre månaders gränsen. När bebisen är 3 månader blir allt lättare sägs det. De stackare med kolik ska som i ett trollslag bli botade, bebisen börjar sova bättre och amningen etableras. Dessutom fick jag höra att det är då det så kallade "raset" kommer, viktmässigt för mammorna alltså. Alla överblivna graviditetskilon kommer bara försvinna bums, förutsatt att man ammar fortfarande. Det låter ju för bra för att vara sant, man kanske även kan gå ner några bonuskilo nu när badsäsongen är här?!?

Och tänka sig, sedan ett par dagar tillbaka så har mjölkproduktionen blivit bättre och jag har sluppit vakna och pumpa ur på nätterna. Folke har slutat att vakna pigg klockan 4, nu är det klockan 6 som gäller. Dessutom har han fått den goda vanan att somna om igen så numera går vi sällan upp före klockan 9. Några extra kilon har dock inte försvunnit, däremot så rasar håret av. Vi snackar tussar. Om det fortsätter så här så kommer jag vara i princip flintis i början av augusti, och det är klart, det måste ju vara 100-200 gram som rasar från min kroppsvikt.

Folke växer och frodas, han väger över 7,5 kilo och det börjar bli tungt att bära runt på honom. För att inte tala att ta honom upp och ner för trappan. Han ligger och jollrar i mjukliften när jag flåsar upp för trapporna, lyckligt omedveten om de 80 trappstegen som bestiges. Jo, jag har räknat. Det är hög tid att hitta nytt boende. En förutsättning för det är att amningskoman försvinner och jag kan bli mer beslutsam och mogen att göra större fastighetsaffärer...

Folkes favoriter

Här kommer en bild på Folke och hans favorit - Älgen. På senare tid har vi haft med den i vagnen och då ligger Folke och brottas och kramas med sin nya vän. Numera så vaknar Folke tio i sex (prick) vill ha mat och ligger vaken i cirka 45 minuter - sedan går det bra att somna om. Eftersom mamma och pappa inte är fullt lika pigga brukar jag hämta älgen som sällskap. Folke skiner upp som en sol och tjuter till av glädje när han får syn på honom. Sedan ligger han och pratar och försöker få in hornen och klövarna (?!?) i munnen.

En annan favorit är en mjuk pekbok (en gåva av en annan Marie!) där Folke har börjat slicka på djuren. Igelkotten blir nog aldrig sig lik, tyvärr.

Jätteskojig tant

Här kommer en till bild från midsommar. Leo, en månad och en dag yngre än Folke tyckte jag var den roligaste figur han någonsin sett. Han fick hysteriska skrattanfall så han nästan kiknade. Folke förstod inte riktigt vad det var som var så himla kul med hans mamma.

Nu vänder det...

På midsommar ska det ätas glass tycker Noel

Sigrid väntar på midsommartårta

Alex, Micke & Folke

Folke fick svida om till pyjamas innan fotbollsmatchen

Igår blev det midsommarfirande i Täby Kyrkby hos Jenni, Fredrik och Sigrid. Det blev sillunch, midsommartårta och grillning. Nästan som förr, förutom att det gick åt betydligt mindre alkohol. På ett sällskap på 11 personer så klarade vi oss med en flaska vin till middagen, det är man inte särskilt van vid. Däremot gick det åt betydligt mer kyckling. Vi hade köpt två hela färska kycklingar på sammanlagt 4 kg. Försäljaren i Högtorgshallen hävdade att det definitivt skulle räcka och bli över till 6 vuxna personer. Det vi glömde var att vi även skulle mätta en växande 7-åring och att vi var två som ammar och en gravid. Men det räckte precis, en vinge blev över.

Återbesök i Sjöstaden

Idag har jag och Folke åkt buss till Söder och tagit båten över till Hammarby Sjöstad. Där väntade Elin, Ola och Tilda som är på sommarlovsvisit hos mormor. Elin tog på sig generösa byxorna, i dubbel bemärkelse, och bjöd på fika på det lokala lattefiket. Väldigt gott! Jag frågade Ola om lite kostråd eftersom Folke ska börja med smakportioner om en månad eller så. Min bror må vara lite extrem gällande matvanor men han ser faktiskt väldigt frisk och sund ut (för er som vågar så finns länken till hans blogg nedan). Så nu har jag bestämt att Folke ska få hemmagjorda puréer och gröt (där man blötlägger grynen innan) och ekologiska äggulor. Och bara osaltat smör - inga hokuspokus oljor eller margarin. Så nu får vi springa iväg och köpa istärningskuber så vi kan frysa in det som Micke ska laga...

Efter besöket promenerade jag och Folke till Skanstull. Jag vikarierar nämligen för min vikarie i avdelningens stegräknartävling. Anders är på semester och då fick jag och Folke hoppa in. Vi ligger rätt bra till hoppas jag, jag får ihop rätt många steg bara genom att springa runt här hemma.

Målet är nått!

På profylaxkursen fick vi lära oss att andas, flåsa och krysta men den största behållningen var att den satte fart på vår mentala förberedelse. Det kändes fånigt till en början men det hjälpte oss verkligen med förlossningen. En uppgift var att skriva ner en mental målbild som låg lite längre fram i tiden och som vi kunde påminna varandra om när det blev jobbigt. Igår fick jag leva ut min målbild tack vare familjen Hellström. Bilder kommer!

"Micke, jag och Bruno kliver ut ur bilen i Nyköping. Det är i början av juni och solen är alldeles lagom varm, det blåser lite. Vi är glada och alla mår bra"

"Vi ringer på hos Johan & Johanna, det är stökigt som vanligt, vi får sparka bort alla barnskor för att kunna komma in." (Jaha, här får jag kanske be om ursäkt, men målbeskrivningen skulle vara så verklig och detaljerad som möjligt. Dessutom hade jag fel eftersom huset var näst intill pedantiskt städat. Johan erbjöd sig vänligt nog att stöka till lite men jag tyckte det var att gå lite till överdrift.
"Johanna har bakat en sockerkaka, det doftar sött och gott. Ungarna kommer springande och hälsar men de är inte så intresserade av sin kusin utan leker vidare" (Här hade jag helt fel. Framför allt Kalle är helt besatt av Folke. Sockerkakan var fantastiskt god ska tilläggas.)

"Vi går ut och sätter oss på altanen. Johan hämtar vinglas. Jag dricker lite av vinet, det är kallt och precis lagom sött." (Nu blåste det lite för mycket för att sitta på altanen, men det serverades sommardrinkar, lax, dillstuvad potatis och en perfekt Riesling inomhus. Som extra bonus så blev det en tur med den Hellströmska båten ute på havet)

När det var jobbigt under förlossningen så tänkte jag alltså på när jag satt där med mitt glas vin på Hellströms altan med "Bruno" och Micke. Det känns helt overkligt att Folke redan är 3 månader och alldeles fantastiskt att allt har gått så bra. Stort tack till familjen Hellström som ansträngde sig för att få målet uppfyllt, det hade inte varit samma sak utan vin och sockerkaka!

Snart dags...

Här ser ni ett tydligt tecken på att det snart är dags för Mini-buurman att göra entré - i Elin och Ralphs kylskåp finns storpack med Tropicana äppeljuice. Med andra ord verkar den cravingen vara genetisk betingad.

Familjen Buurman har kommit på plats i sin fina lägenhet i Sjöstaden och alla bebisgrejer är uppmonterade. Elin och Raffe har gått "all in" och har bara top-of-line grejer. Bland annat en vagn från Mutze (eller hur det nu stavas) där bara regnskyddet kostade 500 spänn. Dessutom har paret Buurman investerat i otroligt snygg och praktisk barnstol som kostade som en bättre begagnad bil. Men visst är den snygg? Folke såg ut som en racerförare och gillade att sitta med vid bordet och Elin hävdar att den går att användas tills Mini-Buurman är 12 år.

Mini-Buurman kommer även få växa upp med en så kallad "låda" som importerats från Holland. En lekhage alltså, fast den ser mer ut som en stor spjälsäng. Folke gav även tummen upp för denna.

Kusin Gocke

"Ja men sätt dig ner människa..." Om ni tittar noga så ser ni Tilda bakom notstället
Viggo på morfars axlar

Igår var Folke och jag i Nyköping för att titta på Tildas skolavslutning. Efter en mycket trevlig tillställning, där vi fick höra både Idas sommarvisa och se finniga niondeklassare i för stora kavajer, så blev det kalasgod middag i Brandholmen.

Kalle hade längtat hela dagen efter Folke eller "Gocke" som han numera kallar honom. Så till den milda grad att han till och med erbjöd sig att åka och hämta honom i Stockholm när Johanna förklarade på morgonen att han inte kommit ännu. När Gocke väl var på plats så spejade Kalle nästan oavbrutet på honom. Dessutom fick Folke en favorittröja i storlek 98 som Kalle just vuxit ur: "Den ska bebisen ha". När Johanna frågade om Kalle ville hålla i Folke så nästan kved han till av glädje och hoppade upp i soffan. Elin och jag blev nästan tårögda när vi satte oss i bilen och hörde Kalle ropa från trappan "Hej då Gocke! Hej då Gocke!" Om ett år eller så tror jag nog att idoldyrkan är omvänd - då är det Folke som kommer ropa efter storkusinen Kalle

Spruträdd

Idag har Folke fått sina 3 månaders vaccineringar. Jag var inte särskilt orolig innan eftersom jag själv numera inte är särskilt spruträdd (däremot har jag ett starkt minne av att man fick brotta ner mig på BVC när jag skulle ta min poliospruta som 6-åring). Hur som helst, jag såg mig själv sitta med Folke i knät, han gnydde till lite av sticket och jag skulle säga "Så ja lilla gubben, det var inte så farligt. Livet är inte bara solsken förstår du". Så blev det inte. För det första var det två sprutor, en i varje lår. "Håll i honom ganska hårt och ta tag i armen" uppmanade sköterskan mig. Jag kände hur jag började svettas och fick hjärtklappning när hon närmade sig med sprutan, jag kunde absolut inte titta. Folke började gråta och jag fick tårar i ögonen. "När vi tar nästa spruta så kommer han skrika ordentligt för den gör riktigt ont" Folke blev högröd och alldeles tyst och efter ett par sekunder kom ett skrik som jag aldrig hört förut. Nu började jag också nästan gråta. Nu sa jag inte pedagogiskt "så ja, det var inte så farligt, nu är det bra igen" utan precis som jag kände: "Stackars, stackars lilla gubben usch vad läskigt med sprutor". Och jag önskar jag kunde säga att han aldrig skulle behöva ha ont och att hans liv bara skulle bestå av solsken. Micke får ta Folke till BVC när det är dags för hans 5-månaders vaccin för nu är jag spruträdd igen.

Värmebölja

Idag har det varit lite kallare men på senare tid så har Folke ofta sett ut så här, i bara mässingen. Det är varmt!

I Växjö var det så varmt att vi tyckte Folke skulle svalka sig med ett bad i trädgården. Första gången så tyckte han inte om det, han gillar tydligen bäst att bada i badrummet på Karlbergsvägen. Dessutom var vattnet typ 1 grad kallare än normalt och det föll inte i god jord.

Folke var riktigt sur efter badet

Ett par minuter efter badet blev han dock glad igen, vi lovar!

Smålandsbilder

4 generationer

Farfar & Folke
Gammelmormor och Folke

[himma]

Folke är ju faktiskt halvt smålänning så det var hög tid att besöka släkten i de småländska skogarna. I torsdag så körde jag och Folke ner medan Micke flög ner på kvällen efter jobbet. Jag hade försökt att planera nedresan så vi skulle behöva stanna så få gånger längs vägen som möjligt. Folke tyckte däremot att vi ändå kunde passa på att se lite av sommarsverige varför han till exempel valde att äta tidig lunch på en picnicbänk i Nyköpingsbro. Dessutom ville han gärna se mer av en parkeringsplats i Vrigstad som ligger ungefär en halvtimme från Växjö och då jag börjat hoppats på att vi skulle klara oss hela vägen fram. Men annars så skötte sig Folke utmärkt under bilresan, han sov mest. Helgen har annars bestått av strålande väder och fantastisk mat. På självaste nationaldagen fyller även gammelmormor Sonja år så det firades förstås. Folke fick även träffa Marie S. som hade med sig en rysligt ful men pedagogisk upp-pimpad leksaksälg som Folke inte kan släppa med blicken. Bilder kommer!

Let me entertain you!

Nu märker man att Folke börjar bli stor. Han har varit ganska lätt att underhålla och har varit nöjd i sitt gym och att sitta i sin stol när mamma donar i köket. Men nu har han börjat gnälla när det är för dålig underhållning. ... Tur för Folke att jag en riktig entertainer - här är några av mina paradnummer:

I badrummet efter blöjbyte - dans & shownumret "Folke & Mamma" vilket helt enkelt går ut på att jag dansar med Folke i takt med att jag sjunger "Folke och mamma" typ 30 gånger. Den här har jag kört i ett par veckor så Folke börjar tröttna. Jag med.

Allsång- Folke ligger i sängen och jollrar och jag sjunger "O-sången" från 5 myror med egen text eftersom jag inte kan originalet, "Folke Valross" (delvis egen komposition) eller "I morgon tar jag tag i mitt liv" (från Student Schlaget 1998)

Monolog med pojken som bor i garderoben i hallen (helfigursspegel) - han är alltid hemma och har en likadan mamma som Folke. Vi pratar lite med honom. På senare tid har vi även gjort lite enklare dansnummer framför spegeln.

Om Folke fortfarande är gnällig efter att jag kört allt det här så vet jag att det är dags att sova en stund. Han brukar bli väldigt nöjd när jag lägger ner honom med nappen och filtarna och jag får andas ut.

Starke Adolf

Man blir trött när man är världens starkaste man

Helt plötsligt slog det till och det blev riktigt varmt. Som tur var är det fortfarande ganska behagligt i vår lägenhet, den ligger i norrläge och så har vi vinden ovanför som isolerar oss lite från värmen (gäller även vintertid då man nästan har rimfrost i håret när man vaknar). Folke är som en liten kamin och därför börjar det bli lite svårt att hitta kläder att sätta på honom när det är 24 grader i skuggan. Micke köpte ett par shorts på Baby Gap, men för att vara på den säkra sidan så blev det storlek 6-12 månader för att de ska passa Folkes midja. Där sitter de väldigt bra men följden är att de är ganska mycket för långa och blir nästan som långbyxor fast några centimeter för korta. Capribyxor alltså. På 70-talet visste man dock bättre, så därför blev Folke glad när han fick på sig mammas (eller moster Elins) ärvda och svala stass. Den kommer användas flitigt i sommarvärmen! Han ser ut som Starke Adolf eller Brottar-August i den tycker jag.