Det artar sig!

Lurade

Här har Elin och Ralph pratat i flera års tid om hur de vaknar klockan 9.30 på helgen och hur barnen sover som stockar. När vi i natt provade pensionat Buurman så väckte Ilse oss klockan 6.00 och då fick min dag börja. Dåligt! Majlis och jag fick ge oss ut på tidig morgonpromenad i den här misären. Jag blev pigg direkt ska det sägas.

Efter lunch drog vi vidare till andra släktingar, idag var det nämligen officiell visning av min furustuga utanför Nyköping. Den var väldigt fin invändigt, om än lite liten. Vi konstaterade att det blir en hel del jobb med tomten och altanen, men den har potential som heter duga. Så nu har vi kontaktat byggnadskonsulten Alf som ska hjälpa oss om det blir köp. För vi är ju fullkomliga noviser när det kommer till sådant här. Ja, eller "min furustuga" kanske ska förtydligas. Det var en hel del andra intresserade intressenter där. Så vi ska bara vinna budgivningen först. Hepp.

Lördagsfin

Plågsamt vackert

Det är plågsamt vackert ute nu. Idag var en finstämd men tung dag när Arvi begravdes i Lidingö kyrka. Inte ett moln på himlen, alla fantastiska dofter men så obeskrivligt sorgligt.

Folke snuffar Majlis i håret och säger: "Har du känt mamma? Det luktar jättegott och är så mjukt och mysigt". Jag kan bara hålla med. Det där håret kan inga försommarblommor i världen mäta sig med.

Pretty in pink

Efter frisörbesök i Farsta så blev det bad och middag hos Buurmans. 

Glass i Björknäs

Gert Wingårdhs lördag

Varje lördag i DN så får man läsa om någons lördag. Jag har insett att jag trivs bäst med vardag och fasta rutiner och gillar små ritualer. Om det fortsätter i den här takten så tror jag nog att det kan bli lite åt det här hållet när jag är 55+. Man har liksom provat det mesta, och vet att ägget smakar bäst när det kokas sex minuter.

Gert Wingårdhs arbete är hyllat, omdebatterat – men han är odiskutabelt en av våra stora arkitekter. Detaljkänslan går igen ner i minsta teblad i hans skrupulöst rutinfyllda lördag.

Lördag är en dag då jag vill koppla av och njuta. Jag tillbringar så gott som alltid helgerna tillsammans med min fru Karin i vårt hus innanför Marstrand. Efter att vi i 20 års tid konsekvent tackat nej till middagsbjudningar har det infunnit sig en resignation bland våra vänner.

Våra lördagar följer en fast ritual. Jag vaknar nästan alltid först och lagar frukost. Jag pressar apelsinjuice, som vi dricker ur vinglas. Sedan gör jag medelhavsyoghurt i ett dricksglas: I botten en halv passionsfrukt och sedan ett paket stora blåbär. Jag kokar två ägg till oss var. Mitt i sex minuter och Karins sju. Till det blir det en baconskiva och en skiva surdegsbröd som vi rostar lite lätt. Till det ska det vara lapsang-te, som drickes väldigt varmt med lite laktosfri mjölk i.

Under tiden tappar vi upp badet. Vi kompromissar oss fram till 41 grader. Vi har ett stort italienskt badkar på cirka 400 liter som tar tolv minuter att fylla och vi badar alla mornar vi kan tillsammans. Där ligger vi och lyssnar på ”På minuten”. Det går ju på eftermiddagen, men vi lyssnar på förra veckans program i repris i datorn. Det är ett program som man blir väldigt lätt om hjärtat av och vattnet håller sig varmt ungefär tills det är slut. Sedan går jag upp och sätter på en ny balja te. Tittar lite på BBC-nyheterna på tv. När klockan är elva är det dags att gå en promenad.

När vi kommer in är det dags för lunchritualen. Jag lagar alla måltider till oss på helgerna. I lördags gjorde jag ratatouille till marulkskotletter, som jag kokade tolv minuter i 60 grader. Sedan ett år tillbaka har jag börjat göra fruktsallader. Dem käkar vi med var sin gaffel från var sin ände på fatet. Efteråt blir det te igen och en bit mörk choklad med lite salt på.

Vi gillar verkligen att vara i det här huset. Det är ett 1600-talstorp, som vi köpte 1992 och har byggt om. Det brukar beskrivas som ett ”pimpat” torp och det är klart att det har kvaliteter som man inte förknippar med ordet torp. Den ena av flyglarna är arkitektkontor. Hit brukar jag gå efter lunchen, men på helgerna jobbar jag inte, i alla fall inte med någon press. Det blir mest att man skriver något eller pillar med mejlen.

På eftermiddagen slår jag mig ner med min laptop i min favoritstol. Det är en ”Torso” ritad av Paolo Deganello. Jag har ett bibliotek med massor av böcker, men det har blivit så att jag läser färre böcker. Det blir mer dator. Jag sitter där, börjar i något och landar i något helt annat.

Jag talar sällan i telefon på helgerna. Det kan hända att något av barnen ringer eller mina föräldrar, men annars undviker jag det.

Därefter ytterligare en kortare promenad ner till vattnet. Kanske eldar jag lite innan det är dags att börja laga middag vid halv sju. Jag gillar att laga mat och att äta den. Matlagning och arkitektur är nog besläktat. Med hus håller man väder och vind ute och med mat håller man värmen uppe. Är det fisk till lunch blir det kött eller fågel till middag. Vi äter den ofta i sällskap av tv:n. Karin brukar bli kvar framför den medan jag återvänder till stolen med min laptop och mer te. Rooibos är bra så här dags. Nu blir det mer Youtube och sådant. Jag återupptäcker gamla filmer från min barndom, nu senast tittade jag på Dirk Bogarde. På vardagarna brukar jag lägga mig vid tio men på lördagarna är jag ofta uppe till halv två eller två.

Det bästa med lördagar är att det är så långt till måndag.

Viktig information till alla läsare

Vill bara meddela omvärlden att maken just gick till 7-Eleven för att införskaffa glass och godis. Bara så ni inte tror att det är jag som är sockerberoende i den här familjen. Over and out från soffan.

Släpp inte hästarna fria

Jag frustade av skratt när jag läste Fredrik Strages krönika idag. Okej, han är elak, men han har faktiskt en poäng i sin kritik av det nya "rockmuseet".

 Rockmuseet som ska byggas på Djurgården presenterades i veckan. ”Sverige har en stor musiktradition som är viktig att föra vidare”, sa utställningsproducenten Bengt Palmers till DN.”Många unga vet inte ens vem Tomas Ledin är.”
Märkligt nog ledde detta uttalande inte till protester. Om målet med verksamheten är att utsätta barn för ”Släpp hästarna fria” bör man fundera på om inte marken intill Gröna Lund kan användas till något trevligare, exempelvis slutförvaring av kärnavfall.

Veckans diet

Normalt sett så här års så känner man sig lite tveksam inför den annalkande badsäsongen. Men inte i år ska jag säga. Receptet på det?

Du och din partner jobbar på pappret deltid, fast i praktiken så är det (mer än) heltid. Köp sedan in 30 fullastade kundvagnar med dryck utan lämplig förvaring och kör runt dem i ett kontorslandskap ett par varv. Här passar det bra om självaste VD ringer och säger "Så där får det inte se ut" eller kanske en nitisk kontorsansvarig som skickar arga mail till dig. För att krydda upp förbränningen lite extra så kan du då köpa in 700 kilo ost, som bör förvaras svalt, trots att det inte finns något tomt kylrum på kontoret. Ägna dagarna till stressande telefonsamtal och att flytta runt på osten. På det så lägger du ett par tyska konsulter som jagar dig hack i häl. Det var min vecka det. Har inga vetenskapliga bevis på att det fungerar, men jag har i alla fall tappat 1,5 kilo.

PS. Har för tillfället gömt åtta kundvagnar i ett konferensrum, ska flytta på dem i morgon bitti.

För övrigt...

...så var jag, syrran och Majlis och spanade in furustugan i söndags, trots att det inte är visning förrän nästa helg. Kan säga att jag i skrivande stund är väldigt exalterad och måste gå in minst tre gånger per dygn för att titta på dyrgripen. Eller dyrgrip förresten, glädjande nog så är att den är förvånansvärt prisvärd. Tycker jag i alla fall, som har fog att uppskatta designad furu i all sin 70-tals prakt. Det facila priset skvallrar dock om att inte alla håller med om det.

Till vår checklista:

• En liten och behändig stuga, gärna 60-70-tal, utan för mycket underhåll (därför går objekt bort där det finns tio-tolv friggebodar, uthus och längor på tomten) Tomt större än 3000 kvm går också bort, Micke och motorsåg känns inte som någon bra kombination. CHECK (byggd 1971, naturtomt på 1500 kvm)
• Stugan ska vara smakfullt renoverad (enligt mig alltså) alternativt orenoverad CHECK (i originalskick. Och specialgjorda möbler kommer på köpet. Vilket är tur eftersom Johan och Johanna kommer lägga rabarber på allt i 60-70 tals design som finns att finna i Sörmland)
• Gärna kommunalt vatten och avlopp (mest Mickes önskan) CHECK 
• Någon typ av utsikt - antingen mot vatten, ängar eller fin skog CHECK (inte fullt så flärdfullt som det förra objektet, men betydligt trevligare område får kompensera för det)  
• Men ändå inte ligga helt avskilt, det får gärna finnas trevliga barnfamiljer i omnejden CHECK (såg det säkraste tecknet av alla - stora studsmattor, oklart dock om det är trevliga personer som innehar dem)
• Promenadavstånd till badvänlig sjö CHECK (Jepp, insjö som man kan ta sig med kanot till både Båven och Långhalsen. Kanot ingår)
• Max 15-20 minuters bilväg från en golfbana CHECK (19 minuter enligt hitta.se, men Micke hävdar att då kör han på en kvart)
• Max 1 1/2 timmes bilfärd söder om Stockholm, helst mindre CHECK (1h och 15 minuter)
• Gärna i närheten av tågförbindelse och hyffsat nära "gullig" stad, typ Mariefred, Strängnäs eller Gnesta CHECK (Nypan)
• Och just det. Ett bra pris. CHECK 

I mitt fönster

Gullvivor och äppelblom fick följa med till stan

Gullunge

Majlis fick promenera i gummistövlar för första gången. Det gick så där. Men hon lyckades plocka åt sig en hel del stenar ändå. 

Gullvivor

Igår blev det spontanbesök i Fornebo. Det var väldigt vackert i vårskrud.

Furuextravaganza!

Efter en liten småjobbig dag så knarkar jag Hemnet och då dyker den här fixen upp. Vi snackar norsk stuga med ryggåstak i original där inventarierna ingår (eftersom de är specialgjorda för stugan). Och till en förhållandevis överkomlig penning. Jag sms:ade mäklaren direkt "sälj inte utan att kontakta mig först". Har bittra erfarenheter av att stugor jag älskar bara försvinner.

Livets första frukost på sängen

Folke sken som en sol när jag väckte honom med frukost på sängen klockan 7.30. Det är sådant man hinner med när det andra barnet vaknar 5.30. 

Årets köp

Solkepsar med uppskattningsvis 25 år på nacken. Oanvända och fyndade i Nävekvarn. Inte visste damen där som sålde dem för 40 kronor stycket att det är sommarens hetaste trend. 

Nyköping i maj

Dör en smula vid köksbordet

Jo, jag kanske kan tänka mig ett liv i spenaten i alla fall. Om jag får bo här. En villa allt i original vid Äppelviken. Får nöja mig med att det ser ut som söstra får världens coolaste kåk i Nyköping istället. Ser redan framför mig hur jag går runt där med stylat hår och klänning à la Mad men.

Livets alla gåtor

Det finns ingen hejd på hur mycket man vill veta när man är fyra år. I morse vaknade Folke, gäspade och frågade:  "Mamma, kan bufflar stångas?"