Tantens barn

Ja sannerligen. Åren går fort. För en sisådär 16 år sedan så fick Elins och min kompis Cilla en liten dotter. Vi var precis 20 år fyllda och fick fullständig panik för det förstod ju alla att med samma stund som Lisa föddes så blev ju vi tanter! Jag tråcklade ihop ett lapptäcke, Elin stickade en jordgubbsmössa och Cilla påminde mig även att jag filtat tofflor till Lisa när jag var i Australien. Sedan dess har det stått tämligen still på handarbetsfronten, vi tog ut oss fullkomligt.

Och om vi trots allt inte var tanter då, så är vi det nu. För om jag inte sett det själv med egna ögon så skulle jag inte tro att det var sant, men Lisa har nu börjat GYMNASIET. Och jag var väldigt tacksam att hon inte kallade mig för "tant Jenny" när jag träffade henne idag. Lisa ska nämligen hjälpa oss att hämta Folke och Majlis på förskolan två gånger i veckan. Det känns ju väldigt konstigt men alldeles förträffligt bra!

Passa på

Igår var Eric och Elle här på middag. Vi ville "passa på" eftersom de blir föräldrar vilken dag som helst. Vi pratade rätt mycket om just att "passa på" för Eric och Elle har börjat tröttna på alla föräldrars goda råd om vad de ska "passa på" att göra innan barnet kommer. "Ja, passa på nu och sov, för sen blir det inte så mycket med det..." "Passa på nu att gå ut och ät tillsammans för sen... ". Väldigt tröttsamt minns jag. Ännu värre det sen när barnet har kommit och alla fraser inleds med "Vänta bara... (tills ni har två, tre, fyra... eller fem barn) för DÅ...  Så vi försökte undvika alla "passa på" igår.

Mitt i samtalet ringde Sifo och undrade om jag och Micke kunde ställa upp tillsammans på en undersökning. Inga relationsråd den här gången, men ett annat kärt intresse, musik. Vi uppfyllde båda kriterierna att lyssna på musikradio minst en halvtimme om dagen, och vi skulle få betygssätta låtar mellan klockan 18-21 mot en ersättning på 600 kronor i presentcheckar. Det lät väldigt roligt, men jag tackade nej och hänvisade till att vi har två små barn och att det blir svårt att ordna barnvakt.
"Vilken kul grej" sa Eric "Varför ska ni inte göra det?" 
"Passa på att ställa upp i Sifo-undersökningar innan ni får barn" sa jag.

Vi kom för övrigt på att det i princip var på dagen 15 år sedan vi började i Linköping och träffades för första gången. Vi bläddrade lite i fotoalbum och blev rätt tacksamma för att Facebook inte fanns på den tiden. Det räckte liksom med det vi såg där. Men det är härligt att minnas. Micke och jag berättade lite om vår stugvistelse på Öland med familjen Mellborg, om hur man klev upp på morgonen, trött och i desperat behov av en kopp kaffe, och möttes av synen av Magnus som städade och sopade golvet. Nästan precis som i Kårallen för 15 år sedan, bortsett från att William satt på golvet.

Dagens grattis

Idag fyller bästa Cilla år. Det är det fler som uppmärksammar. Kan även passa på och tipsa om Lisas blogg, väldans fin.

Sörmland

Idag har vi varit ute i aprilvädret på en tur för att spana in en stuga. Den låg lite för långt bort från Stockholm och området var inte riktigt det vi letar efter. Huset var dock väldigt fint och gediget, men det hade en källare. Kanske inte riktigt vad man behöver i en sommarstuga (även om Micke sken upp när jag nämnde vinföraring). Jag blir lite nervös bara av att se en källare, det är någon som viskar "Are you looking for trouble?" Nej, vi får leta vidare. Sedan blev det fika i Nyköping och där fick vi napp i alla fall. Våra fiskyngel (som överlevt reds. anmärkning) har blivit fullstora så fick ta med oss en tillbaka. Tack till Hellströms fiskkennel!

På väg ut från Stockholm så åkte vi spontant förbi Carro och Steffe för att hämta upp en låda. Tengvall/Tillborg hälsade att de var ute på ärenden men vi kunde vänta utanför, för de skulle snart komma tillbaka. Och det gick inte att missa när de kom inrullandes i sin Volvo med släpkärran, dagen till ära fylld med Ölandssten. Inget oljefat den här gången, men jag tror säkert att det låg minst två plattor ägg i takboxen.

Folke 4 år

Idag firar vi vår fina fyraåring. Folke blev först lite arg över att bli väckt, men sken sedan upp när han såg paketen vi hade med oss. Riddare och ansiktsfärg blev snabbt favoriten. Nya t-shirts hamnade på jumboplatsen. Men alla kläder är inte tråkigt, på bilden ser ni när han öppnar paketet från Majlis innehållande nya Blixtenvantar.

Folke ville inte gå till Eken, och idag hade jag inte hjärta att bråka för att komma iväg. Han fick stanna hemma och träffa Maria och Siri som kom på besök. Vid klockan 12 när jag berättade att nu var det dags att ge sig ut till lampaffärerna (som delvis var anledningen till att Maria kom) så hade han ångrat sig och ville minsann visst vara på Eken.

Välkommen Lennart!

Fick just ett mess från Patrik och "Gobiella" som berättade att deras lilla Lennart (han ska tydligen få ytterligare ett namn) äntligen kommit ut. Hårig och matglad löd beskrivningen. Stort grattis!

Kunglig nedkomst

Oj oj! Jag är ingen rojalist men visst blir man lite extra glad idag. Den där fantastiska känslan när man precis blivit mamma och pappa. Jag minns en erfaren mamma som sa till mig innan Folke föddes: "Jag är lite avundsjuk på er som har den där första gången framför er" Då förstod jag inte riktigt innebörden av det, men nu fattar jag precis. Att få göra en sådan grej tillsammans, och det går inte att föreställa sig hur stort det är förrän man är där, med sitt lilla barn i famnen.

Men herregud. Som Micke sa: "Att packa ner skjorta, slips och kostym i BB-väskan, tillsammans med sportdryck och kexchoklad" och sen stega ut ett par timmar för att möta pressen. Eller att kränga på sig vanliga kläder, örhängen och åka hem åtta timmar efter den första förlossningen, det måste man nog vara blåblodig för att orka med. Och saluter, gudstjänst, besök av stadsministern, fan och hans moster på det. Hatten av för dig Victoria! Själv låg jag kvar på BB i fyra dagar och orkade med nöd och näppe släpa mig till Åhlens en vecka efter det.

I sjukhuskorridor, som nästan vilka föräldrar som helst.
(Tänk att hovet la ut bilden på Facebook, det är 2012 på den)

På måndag får vi för övrigt celebert besök av familjen Mellborg. Det ser vi fram emot! Jag fick en förfrågan på ovan nämnda Facebook om det inte gick att ordna fram en Dovrekaka tills dess. Mellborgs är nämligen trogna fans här på bloggen och har nog läst om kakan både en och två gånger. Så i morgon så ska den inhandlas och så får den gotta till sig i frysen tills de kommer. Välkomna!

Ärligheten själv

I natt så vaknade Majlis vid fem-rycket och skrek. Det har varit VÄLDIGT dåligt med sömn här sedan Majlis var  magsjuk. Magen har spökat och hon har skrikit och varit pruttig, hon har velat ha välling och nu senaste nätterna så har vi fått byta blöja. Folke har fått flytta in till oss. Men i natt så vaknade han vid 5.20, precis när Majlis somnat om igen och hade inga planer på att sova mer. Han ville se på TV deklarerade han, men den gubben gick inte. Strax innan sju gäspade han och sa "okej då, nu vill jag sova igen".  Det kändes som en bra dag och softa lite hemma, tyckte jag och Folke höll med.

Däremot så var vi tvungna att åka ner till stan eftersom jag bokat in att ta blodprover hos Kaarina. Kaarina har känt mig sedan jag föddes och hon är fantastiskt snäll, högljudd och kanske... ja lite oblyg kan man säga. Det klappas på huvudet och nyps i kinder hej vilt helt enkelt. Kaarina blev väldigt glad att både Folke och Majlis var med. Folke tittade med stora ögon på "mormors bästa kompis" som pratade och skrattade jättehögt. Efter en stund frågade Kaarina: "Skulle man kunna få en kram av den här söta herren?" och Folke nickade och kramade snällt tant Kaarina.

När vi åt middag så berättade jag och Folke om besöket för Micke. "Jag fick klistermärken hos doktorn för mamma var så duktig" sa Folke. "Och så gav du ju en kram till Kaarina" sa jag. "Ja, fast jag var inte så sugen på det" sa Folke och suckade.

Klart man vill vara med säger Maja

Efter en mycket trevlig middag så däckade sedan Majlis i tvättstugan.

Nyår hos Jenni och Fredrik

Majsan hänger i pyjamas med de stora tjejerna

Steffe har numera släp

Vi blev lite oroliga när Stefan och Carro kom körandes till nyårsfesten utan takboxen. Vi skulle nämligen låna den nu när vi åker till fjällen. Det var innan vi såg att numera så verkar Stefan köra runt med släp utifall han skulle fynda en lax eller ett oljefat eller två. Där i hade han lagt takboxen förstås. Och hela familjen Tengvall/Tillborgs skidutrusning som vi också får låna. Hyvens.

Flott på slott

Ulvaklev. Väldigt fint hus i tegel. 

Vi blev inbjudna av "Patjik" och "Gobijella" att följa med till ett fint hus i helgen. Fint hus är faktiskt en rejäl underdrift, stället är praktiskt taget ett mindre slott. Ulvaklev heter det, och ägs av Patriks jobb och ligger i Ängelsberg, några mil norr om Västerås. Storasyster Johanna var där en del förr i tiden (eftersom hennes bästis mamma  har jobbat på samma företag) och jag minns hur jag avundsjukt tittade på kort hur Johanna och Fia spelade spel i de fina salongerna. Hela den gamla bruksorten var fantastiskt fin, även i decemberrusk. Och ett miljöombyte kunde inte komma mer lägligt kände jag. Inget jobb, inget hemmafix och jag tror det ringde en gång på en mobiltelefon. Vi lagade mat och satt mest och pratade och barnen lekte och busade på heltäckningsmattorna. Sedan blev det lite löpning, bastu, bad och "stor fest" som Folke uttryckte det, med cider och chips i relaxavdelningen. Supersöta Lilly (1,5 år) som aldrig tidigare smakat chips, hämtade ett par stycken i skålen och sprang iväg och åt upp dem, likt ett rovdjur på flykt.

Efter barnen gått och lagt sig så satte vi oss i en av salongerna i läderfåtöljer med tända ljus och pratade tills klockan var nästan 2. Som förr i tiden. Snackade om allt möjligt, som om det inte fanns någon morgondag. Det gjorde det, och morgonen började lite tidigare än vad den gjorde för 10 år sedan när vi bodde i Linköping. Men det var det värt.

Okej, det var vissa av oss som sprang

"Den här mössan har jag haft sedan gymnasiet" sa Patrik.

Ett synnerligt sött och välartat barn

Barnbad

Tomtebyte?

Även om det är lite charmigt när barn tror på tomten, så känns det inte helt bra att ljuga dem rakt upp i ansiktet. Därför har vi sagt till Folke att tomten är någon som klär ut sig, men man vet inte vem det är. Det har liksom inte riktigt spelat någon roll, Folke är väldigt peppad på hela tomtekonceptet ändå. Att det var morfar respektive farfar som tomtade, det har han också listat ut efter att ha tittat på videoinspelningar.
"Det är morfar som kommer vara tomte i år" säger Folke lite självsäkert. Och då får man ju en väldig lust att spela honom och de äldre kusinerna ett spratt. Så Millan, vad säger du? Firar ni i Stortorp? Får man locka med en småländsk tomte? Och i utbyte så kan kanske vi få en med stockholmsdialekt? Logistiken ordnar vi, för av en händelse så ska nämligen vår tomtefar vara nykter eftersom tomtemor (som var tjock och spiknykter förra året) få ta sig en julöl.

Tomte och snälla barn

Kopprapport

Jo, det går ganska bra med kopporna. Än så länge har Folke ganska sparsmakat med dem, några i ansiktet, ett par i hårbotten och lite på mage och rygg. Visserligen ska man ska väl inte ropa "hej" än, men vi har sluppit feber och han verkar inte det minsta medtagen. Jag känner att den här veckan kan nog bli rätt lång och Folke började klättra på väggarna redan i morse. Dessutom är vi tvungna att utrymma hemmet både idag och i morgon för hantverkaren Peter hjälper ju oss att bygga en säng. Folke är väldigt pepp på det ska tilläggas. Han stod endast iförd kalsonger och kikade ut genom fönstret när Peter kom i morse. Så fort Peter kom in, så satte Folke på sig sina hörselskydd, uti fall Peter skulle börja med att dra igång sågen direkt i hallen. När Peter sedan bar in virket så påpekade Folke "Att Pippi kan lyfta sin häst" så Peter inte blev styv i korken på något sätt. När vi sedan diskuterade höjd på sängen så kom Folke in: "Nu är det min tur att prata: Den ska vara lite högre och hänga ner, så här. Och den ska vara i guld".

För att Peter skulle få lite arbetsro så var vi tvungna att bege oss ut och då är det tur att man har vänner som Millan. Hon tog gladeligen emot oss medan Tora och Signe först var lite ljumna.  Folke var inte heller helt förtjust till att börja med, han tyckte bilfärden dit tog en evighet och så blev han nog lite besviken att det inte gick att bada i poolen. Men efter en timme eller så, så var det full fart på leken. Astrid och Majlis uppskattade också varandras sällskap och Astrid morrade (ja, precis som en liten hund) uppspelt. Millan visade oss sitt senaste kanintillskott inköpt på Blocket, en fin vit teddyvädur som Tora döpt till Julio. Linda Vind och Mimmi var där förstås. Det såg nästan ut som på Ekvägen där Millan växte upp och där det fanns lekstuga och ett antal kaninburar. Och "Till våren blir det ungar, fast det vet inte Janne om" viskade Millan i förtroende. Gissa vem som kommer hänga på låset då?  Men det är inte bara att djurkommersen numera sker på Blocket som är nytt, jag kan inte minnas att våra mammor var mer engagerade i kaninerna än vi?

Millan och jag fick förresten en smak av himmelriket i lördags då vår årliga spavistelse ägde rum. I år i något nerbantad, men ack så trevlig variant. Jag valde en bodyscrub med kaffesump, vilket Millan hade väldigt rolig åt, tills hon nog kom på att det var precis vad hennes kropp också behövde. Vi fnissade lite när vi låg där i behandlingsrummet, att nog var det så vi föreställer oss himmelriket - massage, delfinsång och en angenäm doft av kaffe.

I min lilla, lilla, värld...

... av blommor! 

Tusen tack för den fina buketten, finaste familjen Mellborg!

Pajbak

Fem barn bakar blåbärspaj.

Morgon i stugan

"Kanelia" som Folke sager, tror knappt sina öron att det blir pannkakor till frukost.

Husmor

Här kommer lite bildbevis på saften och sylten. Burkarna är prydda med klistermärken och etiketter från "Papersource", en av mina favoritbutiker i Boston. (Dock pajade min $12 manikyr när jag diskade flaskorna och burkarna för att ta bort de gamla etiketterna, skit samma, det var bara en tidsfråga innan lacket hade flagat ändå) Micke tittade skeptiskt när jag visade upp mina shoppingfynd, men erkände nyss: "Vad fint det blev!"

The day before yesterday, Käthy came for a visit before returning to Holland. We had a nice, quite dinner and Folke and Iris got along really well. Not. Anyway, Käthy gave us beautiful flowers, look! Thank you very much!

Playdate at the Playboy Mansion

Millan och Janne har som sagt köpt nytt hus. Och jag vet inte om Millan har reflekterat över det själv, men deras nya hem har stora likheter med the Playboy Mansion.

Till att börja med så är huset gigantiskt stort och som gjort för opryda fester. Trots stora fönster så finns det ingen insyn från nyfikna grannar. Det finns ett "full size gym" och naturligtvis en "private pool" inomhus. Däremot så är "The steam sauna" tillfälligt ur funktion, den blev utdömd i besiktningen. I en bur på baksidan så finns två "bunnies"  - Mimmi och Linda Vind (låter nästan promiskuöst nu) och - jag har sett det med egna ögon -  det springer runt nakna tjejer där.

Folke, jag och Majlis fick en exklusiv inbjudan av Millan tidigare i veckan och likt Hugh Hefner så var alltså Folke ensam majestät där idag med en gäng tjejer. Efter att vi badat och lekt så deklarerade Tora och Signe att de skulle vara "nakenfisar" och Folke ville inte vara sämre. Så, resterande del av dagen så sprang de, helt ogenerat, runt näck. Tack för idag, vi ses snart igen!

PS. Folke säger i skrivande stund "Man får vara nakenfis här hemma hos oss också" och kastar av sig kläderna.
PS 2. Millan - blomman heter Fingerborgsblomma och det är bladen som tydligen är giftiga 

Värmebölja

Vad gör man när det nästan är 30 grader i stan? Man drar till snälla vänner med stort hus och egen pool. Millan, Tora, Signe, Astrid och Linda Vind - here we come!