Efter att ha ätit fläskpannkaka hos herr och fru Nilsson så började jag känna att det var ganska trevligt att vara ensamstående. Folke ville inte gå hem, men efter att ha spillt blåbärspaj på Eric och Ellinors klädda stolar, och Majlis hade skrikit en stund, så kände jag att det nog var dags att dra oss tillbaka. Från deras vardagsrumsfönster fick vi även bevittna hur Djurgårdsklacken strömmade in mot Karlbergs station och Folkes ögon var som tefat när han fick se poliser och raketer. Jag fick berätta om och om igen att "Polisen såg till att de inte bråkade" "Nu har de åkt pendeltåg till fotbollsstadion, och de kommer inte tillbaka". Men det finns risk för att Folke kommer prata om "fotbollsgubbarna" i flera veckor.
Senare igår kväll ringde Micke med två glada nyheter: 1) Han befann sig i ett stort shopping mall och hade några timmar till övers 2) Det blev lite ändrade affärsplaner så han hade bokat om hemresan och flög hem igår kväll istället för att komma hem som på torsdag. Så i skrivande stund sitter han i en taxi och kommer hem för att dricka kaffe och duscha innan han åker till jobbet. Toppen!
PS. Morfar! Vi träffar gärna dig i morgon ändå, så du är hjärtligt välkommen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar